Rättsligt skydd för olika typer av information
Vissa särskilda typer av information skyddas på olika sätt genom bestämmelser i olika författningar så som lag, förordning och föreskrift.
Allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen, som framgår av tryckfrihetsförordningens andra kapitel, reglerar vilken typ av information hos myndigheterna som ska betraktas som allmänna handlingar och då enligt huvudregeln vara tillgängliga, offentliga. Vissa allmänna handlingar innehåller dock känsliga uppgifter, exempelvis rörande Sveriges säkerhet eller den enskildes personliga förhållanden. Offentlighets- och sekretesslagen specificerar därför vilka av de allmänna handlingarna som ska beläggas med sekretess.
Tryckfrihetsförordning (1949:105) på Riksdagens webbplats
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) på Riksdagens webbplats
Sekretessbelagd information rörande Sveriges säkerhet
Information som är sekretessbelagd med hänsyn till Sveriges säkerhet ges ett särskilt skydd genom säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskyddet ska bland annat förebygga att sådana uppgifter på ett obehörigt sätt röjs, ändras eller förstörs samt hindra obehöriga att få tillträde till platser där de kan få tillgång till den typen av uppgifter. Regleringen innehåller regler om vilken kontroll man får göra av personer som hanterar den här typen av information. I säkerhetsskyddsförordningen finns bland annat regler kring kryptering och behörighetskontroll.
Säkerhetsskyddslag (2018:585) på Riksdagens webbplats
Säkerhetsskyddsförordning (2021:955) på Riksdagens webbplats
Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1)
Personuppgifter
Dataskyddsförordningen (GDPR) är till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen gäller i hela EU och har också till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Samma regler gäller inom hela EU.
Personuppgifter definieras som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person i livet. Genom att i lagstiftning begränsa och styra de sätt på vilka man får hantera personuppgifter ges informationen ett särskilt skydd. Lagstiftningen innehåller även regler om vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder den som hanterar personuppgifter ska vidta.
Integritetsskyddsmyndighetens webbplats
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är den myndighet i Sverige som genom sin stöd- och tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet.
I samhället finns det ett behov av stöd för att kunna hantera informationssäkerhetsaspekten av de krav som finns i dataskyddsförordningen, det vill säga. säkerställa informationens tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet.
Svensk version av dataskyddsförordningen
Om dataskyddsförordningen på Integritetsskyddsmyndighetens (IMY) webbplats
Företagshemligheter
Med företagshemlighet avses i denna lag information
1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet,
2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget,
3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och
4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.
Lag (2018:558) om företagshemligheter på Riksdagens webbplats
Information som ska arkiveras
En viktig uppgift med många kopplingar till informationssäkerhet är att över tid säkra riktigheten hos och skapa tillgänglighet till allmänna handlingar. Arkivering ställer särskilda krav, särskilt när det gäller elektronisk information. Riksarkivet utfärdar föreskrifter på området.
Arkivlag (1990:782) på Riksdagens webbplats
Arkivförordning (1991:446) på Riksdagens webbplats
Du kan söka efter riksarkivets föreskrifter här: